Den nya galtarfilmen

För ett par veckor sen var vi och galtade på Frasses. Redan förra veckan la jag ut en film därifrån. Jag tvingades dock ta bort den från internet, eftersom en av de medverkande klagat på en sekvens där han beter sig väldigt konstigt. Jag lyssnade på kritiken och klippte ner filmen till två minuter. Så här kommer den efterlängtade minidokumentären ”Galtarbloggen på Frasses”.

God mat jag ätit den senaste tiden

Jag fick ganska dålig kritik om blötan att den såg äcklig ut och smakade detsamma, ok jag kan väll hålla med att det inte ser så aptitligt men det smakar faktiskt väldigt gott. så nu ska jag visa lite mer aptitliga maträtter jag gjort den senaste tiden. tror det var 3 veckor sedan jag gjorde hamburgare så här såg den ut, den blev riktigt god

I fredags ville jag lyxa till det lite så jag gjorde chicken a la king med kräft stjärtar, den blev helt underbar åt så mycket att jag knappt kunde röra mig. Den såg ut så här

Idag orkade jag inte göra nått speciellt så jag stekte upp oxpytt, och hade som tillbehör en ägggula och paprika blev riktig gott. så här såg det ut

Lägga ut

Har kanske blivit lite väl mycket lösvikts den senaste tiden..

Finlandsresa

Drog över till Finland några dagar i förra veckan, så jag tänkte passa på att redogöra för galtningen på resan. Vi körde runt hela vägen runt det stora havet båda vägarna, då krävs det att man får något i magen ibland för att orka sitta och rulla tummarna i 10 timmar.

På den finska sidan på ditvägen stannade vi på en restaurang vid vägen. Den låg rätt fint belägen vid en strand, så det verkade lovande. Finnarna har en ganska lång tradition av att servera husmanskost på sina restauranger, särskilt längs vägarna. Faktiskt så kan det vara lite halvsvårt att hitta t.ex. pizzerior längs vägarna där. Det blev någon slags buffé på det där stället, man fick ta av ris, kycklingröra, ägg, och något annat jag inte kommer ihåg. Det smakade helt okej, husmanskost-galtning kan vara väldigt gott om man får det på restaurang. Naturligtvis nöjde man sig inte med en portion heller, det var ju ändå buffé…

I Kokkola tyckte mormor att hon skulle bjuda oss på ett ställe mitt i stan. Det visade sig ännu en gång vara husmanskost som gällde, återigen i form av buffé. Det var lax och en finsk variant av potatisgratäng som stod på menyn. Lax är något som jag är väldigt förtjust i, och som är ganska lätt att trycka stora mängder av. Lite kaffe efter det, och den dagen var räddad.

På plats i Jakobstad bestämde sig jag och mr Simon oss för att stilla vår bakfylla en aning, så vi begav oss till anrika Korv-Görans mitt i centrala Jakobstad (finns även en tidigare rescension av Korv-Görans om man bläddrar bakåt i bloggen).  Jag var inte jättehungrig, så jag nöjde mig med en Bratwurst. Den serverades med en massa grönsaker, lök, och rikligt med senap och ketchup. Senapen i Finland har inte riktigt samma smak som i Sverige, detta gör att även en korv-galtning blir lite annorlunda där, snudd på exotisk. Korven var väldigt välsmakande, och jag lämnade Görans med ett glatt humör.

Jag försökte även mig på att köpa finska chips till ölen vi hade inhandlat, men det var inget som såg intressant ut alls. Det finns ett märke som heter Taffel som är någon slags motsvarighet till OLW, men jag har ganska dåliga erfarenheter av dem, så det fick bli Estrella. De sålde förövrigt Estrellas pizza-chips där som jag köpte, har inte sett röken av dem i Sverige på bra länge (smakar egentligen röv också, men chips som chips, vem fan bryr sig egentligen).

Den sista galtningen ägde rum i Töre på den svenska sidan. Där blev det en hederlig gammal svensk pizza på en sjukt sjaskig pizzeria/mack. Någon fällde kommentaren att pizzerian kunde ha varit hämtad ur filmen Jägarna, baserat på människorna som satt där. Det var white trash så det stod härliga till, nästan så att man blev tårögd på kuppen. Macken brevid pizzerian var visst det sista stället som någon hade sett en kille som just blivit mördad på. Pizzan var okej, svensk standard, inte så mycket mera att säga än så.

Träna

Idag hörde jag på Christer i P3. Ämnet för dagen var träning och hur man kommer i form. Det var väldigt underhållande, för jag fattar verkligen inte varför man ska träna. En kvinna som ringde in fick rådet att gå en timme innan frukost varje dag, och dessutom äta 200 kcal mindre per dag, då kanske hon skulle bli av med de där sista grammen fett. Hon tränade redan varje dag, men hon ville inte bli besatt..

Det är så oerhört löjligt att hålla på att gymma och räkna ut hur många kalorier man trycker i sig per dag. Blir man lycklig om man vet att tonfisk innehåller mycket protein och inga kolhydrater och därför ger låg insulinsöndring? Jag tror inte det. Däremot blir man lycklig av att äta en vetelängd. Det vet jag.
Blir man lycklig av att äta omega 3-tabletter varje dag? Nä, men tre mega vore inte fel..

Jag satt och läste i Runners World, en tidning som handlar om att springa. I den kan man läsa historier om människor som varit på dekis, men börjat springa och sen blivit frälsta. Löpning framstår som lösningen på alla problem som finns. Om Jesus hade sprungit på vattnet istället kanske mänskligheten hade levt i paradiset nu.

Efter att ha läst i Runners World i somras kände jag att jag ville testa och se om det var så underbart. Jag sprang väl kanske 10 gånger och jag hatade varje minut av det. Det var bara en enda plåga. Hela tiden var jag tvungen att kämpa emot impulsen att lägga mig ner i diket och vila. Visst var det ganska skönt efteråt, men på samma sätt som när man drar ut en sticka ur huden. Jag såg inga som helst positiva effekter.

Nä, risken att ni träffar mig på nåt gym med hantlar i handen är liten. Vi ses på Frasses.

Icas kebabpizza och Dr. Pepper

Förra helgen var jag och hälsade på Kujala. Han åt en kebabpizza från Ica. Den såg väldigt god ut och jag bestämde mig för att köpa en när tillfälle gavs. Idag gjorde jag slag i saken och traskade ner till affären. Jag köpte även en Dr. Pepper och en dubbel-japp. Jag var egentligen inte sugen på dubbel-japp, men jag ville ha nåt att tugga på när jag gick hem.
När man värmer pizzor blir det bäst resultat när man använder en vanlig ugn. Nackdelen är att det tar ett tag innan ugnen blir tillräckligt varm. Medan jag väntade på ugnen så åt jag 4-5 pepparkakor och drack ett glas mjölk. Mjölk är det som är godast att dricka när man äter kakor.
Efter en halvtimme var pizzan klar. Jag hällde upp dr. Pepper i ett glas och tog några djupa klunkar. Kolsyran sved i halsen och nån sekund senare framträdde den underbara dr. Pepper-smaken.  Pizzan var god, som väntat. Jag hade haft den inne 2-3 minuter för länge, så den var en aning torr. Smaken var det inget fel på. Möjligtvis var det lite för mycket bröd i den. Pizzabrödet har ju bara till uppgift att hålla de andra ingredienserna på plats, det ska själv inte ha någon framträdande roll. Jag blev mätt i alla fall.