En gråmulen söndag några månader in på året tog jag en buss till Umeå. Jag gick från sjukhuset till Carlshem där jag mötte upp med Raz. Galtning stod på schemat. Raz hade hört av en innebandypolare att Umeås bästa pizzeria skulle finnas på Grisbacka. När Raz frågade om jag ville hänga på så var svaret ett självklart ja.
Vi klev på bussen och så bar det iväg. Jag hade ätit en minimal frukost för att vara i galtarstämning och även Raz var hungrig om jag inte minns fel. Ett litet problem var dock att Raz inte visste exakt var pizzerian låg eller vad den hette, men vi siktade på att det skulle lösa sig då vi väl var framme på Grisbacka.
Vi klev av vid en hållplats som ingen av oss tidigare hade varit på. Vi började genast leta pizzerian. Vi gick och gick, men ingen pizzeria syntes till. När vi var på väg att ge upp fick vi syn på en skylt med ett italienskt klingande namn. Vi hade äntligen hittat pizzerian. Stället var väldigt litet och det fanns bara tre små bord. Vi beställde varsin pizza och väntade.
När pizzan väl kom ut och vi äntligen fick galta så var vi på ganska bra humör.
Det skulle dock förändras. En bit in på pizzorna kunde vi konstatera att det var tämligen medelmåttig pizza vi hade fått. Inte alls dålig, men det var knappast Umeås bästa pizza.
Raz hade lite svårare än mig att bli mätt, så han fick ta en bit av min pizza. Jag var själv ganska mätt och eftersom jag vet hur jobbigt det är att inte vara helt mätt efter en galtning så var det inga problem för mig att dela med mig.
Efteråt var den dominerande känslan besvikelse. Vi hade hoppats på att få en galtning utöver det vanliga, men det som serverades var inget annat än vanlig standardpizza. Dyrt var det också.
Bara över infarten låg det ett Frasses. För mindre pengar än det vi la på pizzorna hade vi fått ett mega och det hade varit betydligt bättre galtning. Det ska sägas att pizzan inte var dålig på något sätt, den funkar helt klart i nödsituationer, men inte var det någon höjdare inte.

När vi mot bussen kunde vi inte låta bli att svänga in på Frasses för att om möjligt känna doften av en nylagat mega.




juli 2, 2008 kl 2:04 e m |
jag åt faktiskt där i vintras en gång. minns inte riktigt hur det smakade. var hittar man egentligen stans bästa pizza?
juli 2, 2008 kl 7:05 e m |
Pizzorna ser ändå väldigt goda ut även om kanske i minsta laget.
juli 3, 2008 kl 6:05 e m |
Vi tyckte också att pizzorna såg väldigt goda ut, ända tills vi smakade. Storleken var det inget fel på.
Stans bästa pizza? Svårt att säga, men Ali Baba på Sofiehem, vid backen mot Ålidhem är en stark kandidat.
juli 3, 2008 kl 8:05 e m |
ali babas hemkörda pizzor är då inget vidare
juli 3, 2008 kl 8:25 e m |
Jag har bara ätit på Ali Baba två gånger, men båda gångerna har det varit pizza av hög klass. Tre kronor gör också bra pizzor. Åt en kebab-pizza där under umeå open som var oerhört god.
Men man ska inte ha så höga förväntingar. I Umeå lär det knappast gå att finna en pizza lika god som den vi åt i Köpenhamn.
juli 5, 2008 kl 3:24 e m |
Ska inte harkins skiva om hur det var att galta grillkorv ute i naturen
juli 5, 2008 kl 5:38 e m |
Sligmannen: Harkins är en upptagen man som hellre galtar än skriver om att galta.
juli 6, 2008 kl 12:57 f m |
Kan meddela att det var mycket trevligt med lite grillkorvsgaltning! Sen kanske Sligmannen har något bra tips om hur man släcker en eld? =)
juli 6, 2008 kl 4:30 e m |
Man tar fram skruven, sen är det inga problem
juli 6, 2008 kl 5:44 e m |
Bland det mest effektiva man sett faktiskt. Men nu kanske vi börjar vara lite väl OT.
juli 6, 2008 kl 7:28 e m |
Nu är det nog dags att Harkins skriver ett litet inlägg om den där grillkorvsgaltningen. Jag och de andra 10 000 läsarna av galtarbloggen börjar bli nyfikna.
juli 7, 2008 kl 7:23 e m |
Det kommer en liten rapport när jag känner mig redo. Har så lite tid nu när det är semester. All tid går åt till att hitta mer att galta.